martina/jag tror att jag tänker för mycket

Om det ändå fanns någon som kunde berätta för mig, varför det är så svårt.
Allt det här, alla de här. Svåra är vad de är. Jag kan aldrig riktigt sätta mitt finger
på varför jag mår som jag mår, varför jag inte bara kan finna mig i allt det underbara
som finns omkring mig. Njuta av att jag faktiskt har de här sakerna och inte gråta innombords
för de saker jag inte har eller ännu värre, saker som jag inte vet varför de gör mig ledsen. För
egentligen är jag en glad person, jag ser mig själv som så i alla fall. När jag tänker på roliga saker
som jag har gjort, eller som jag kommer göra så blir jag så glad, det är precis den känslan jag önskar
kunde klistras fast, i mitt hjärta, min hjärna, förevigt och föralltid. För det är bara det jag vill. Vara lycklig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0