Det finns inget då, det finns bara nu
Istället för att göra någon slags årsresumé för detta lama år så har jag tänkt att skriva en liten hyllning istället. En hyllning till de personer som jag älskar och som älskar mig. Men framförallt tänker jag hylla den personen som jag vet, aldrig någonsin, skulle svika mig. Personen som alltid kommer att betyda allra mest för mig oavsett vilka andra personer som kommer in i mitt liv. Hon, ja för det är faktiskt en tjej, är den människa som jag själv aldrig skulle svika, inte under några som helst omständigheter. Hon vet och jag vet att det alltid är vi två mot världen. Hon vet att trots mitt dåliga/hennes dåliga humör så finns det ändå inga tvivel om hur vi känner för varandra. Så fort jag mår dåligt så vänder jag mig till henne, hon lyssnar och förstår och behöver inte säga ett enda ord för vi kan lika gärna sitta tysta en hel kväll och ändå veta att det spelar ingen som helst roll. Henne kommer jag alltid stå vid samma sida som, även om vi kanske inte alltid kommer att finnas på samma ställe så vet jag vart hon finns för mig. Jennifer Sandberg, jag älskar dig, av hela mitt hjärta, du är den bästa personen i mitt liv/trots många minst lika bra, så är du den, you are my person. Tack för att du hjälper mig i livet, för att du låter mig sova i din säng när jag känner mig ensam, för att du är du.
You're the reason I am living and to you I owe a lot and I am happy for what you've giving, you're everything I've got.